Månad: december 2018

Vi hade från början tänkt att åka genom Arhurs Pass till Kaikoura för att titta på valar men tyvärr var alla valturer fullbokad dom dagar vi tänkt. Men det saknas ju inte direkt aktiviteter här nere så vi bytte helt enkelt rikning och styrde via kustvägen mot Westport. Inget dumt byte toppenväder och en väg med havet på ena sidan. Söder om Westport finns en klippformation som geologerna inte ännu lyckats klura ut alla detaljer hur det skapats ”Pancake Rocks” som består av kalksten. Vi fortsatte sedan mot Westport där vi hittade en camping aldeles intill havet.

• 

• 

• 

• 

• 

Målet idag var Franz Josef men på vägen dit stannade vi på en lavendelfarm. Carina älskar blommor och här var det gott om dom, vilken prydlig trädgård. Men det utlovade kaffet jag skulle få om vi stannade uteblev dom serverade endast lavendel Te uuurk. 🙂 Vädret var bra till en början och vi satt bara och njöt, väl framme i bergen var det låga moln och duggregn så det var 100% koncentration på körningen. Vi var framme vid 16 tiden och tog in på Rainforest som Caravan camp hette. Vi gick till en Pub ute på byn och lyssnade på levande musik samt tog några öl. Nästa morgon körde vi upp till parkeringen intill Glaciären och promenerade upp så långt man fick fram till Glaciären. Det blir kusligt påtagligt med Jordens uppvärmning när man besöker en glaciär, fortsätter det på detta sätt är den borta snart.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Den från början omstuvade rutten innebär att vi skall åka runt sydön i något som påminner om en åtta. Efter besök och fika med scones i Moeraki styrde vi mot Wanaka och ju mer vi körde ju varmare blev det. Vilken uppgradering från 9 grader och regn på morgonen till 25 grader och sol. I wanaka promenerade vi runt ett tag samt avslutade kvällen med middag på Francescas Italian kitchen med vedugnsbakad pizza.

• 

• 

• 

I ett av dom mindre lyckade inredningsförsöken av villan införskaffades för många år sedan en fondtapet. Den första och sista jag kommer sätta upp, vet faktiskt inte än idag varför den hamnade på väggen. Jag har alltid funderat på om personen som suttit och fibblat i photo shop rökt något olämpligt med tanke på hur motivet ser ut. Men på NZ fanns svaret på den gåtan, motivet på tapeten var ett foto. Dessa mystiska stenar som ligger på en strand i Moeraki finns i verkligheten.

• 

• 

• 

Väl framme i Dunedin tog vi cyklarna ned till stan. Lösningen på cykelbana i Dunedin var att måla en cykel på gatan men den kanske hade varit överkryssad för speciellt välkommen på cykel kände man sig inte. Vi hittade ett trevligt bryggeri som serverade mat Speight Alehouse jag åt revbensspjäll med lokal IPA och Carina fisk och ett glas vin toppengott. På morgonen var det 9 grader och regn här stannar vi inte.

• 

•