Borrholmen

Den tredje januari skulle vi åka till Hahei för att paddla kajak. Tanken var ju att runda Coromandel halvön på förmiddagen samt äta luch i Hahei innan vi skulle möta kajakfirman på stranden. Vår GPS i bilen är lite lustig och ville inte riktigt vara med för den ville ta den kortaste vägen hela tiden utan det blev att köra efter Google Maps istället. I en kurva fick jag order att svänga höger av kartläsaren och innan vare sig jag eller Carina visste ordet av befann vi oss på en grusväg utan återvändo upp bland bergen. Denna väg visade sig vara en grusad genväg som var 35 km lång, jobbig att köra men vi kom fram till lunch och åt en jättegod sallad sen blev det paddling.

Lite samma tema som när vi paddlade i Abul Tasman men denna gång var det dyningar som skulle övervinnas. En intresant start där instruktören Andy som knuffade ut oss en en vändande brännning och vi ombads ge järnet så kajaken klöv nästa våg. När vi skulle in till stranden vinkades vi in och möttes en och en mellan varje bränning. Det var fullt med folk vid Cathedral Cove vilket var väntat väl framme fixade Andy kaffe och på vägen tillbaka testade vi att hålla ihop kanoterna och sätta segel som gick sådär.

Det blev en lång dag med tanke på körningen på fm och den usla grusvägen men dessvärre var den inte slut då alla ställen i närheten vr fulla samt det var svårt att hitta en naturkamping. Efter lite letande hitta vi naturreservat Broken Hills där vi stannade för natten. Morgonen dårpå gick vi upp tidigt och tog en promenad i naturreservatet sen satte vi fart mot Whitianga.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Den andra junuari vaknade vi av att Leif bankade på husbilen, klockan var halv tio vilket var nytt rekord på sovmorgon. Vi åt frukost hos Leif och Carina samt hälsade på hos Lynn & Julian, där fick lite tips på vad att göra på vägen norrut. Vi bestämde oss för att åka till Wairere Falls som inte låg allt för långt bort. Tanken var att ta ett foto hängande över kanten på samma sätt som Julian hade gjort, det fanns ju en hylla att stå på innan stupet. Men det båste så mycket samtidigt som det kryllade med folk så vi avstod uppmärksamheten, däremot vadade vi ut i fallet och tog en bild. Det tog ca 2,5 timme upp och ned med rast där uppe så när vi kom ned blev det lite brådis att hitta någonstans att sova då vi skulle vidare till Carmel. Valet blev en liten kamping i Thames och sedan tänkte vi åka rundhalvön i högervarv för att efter lunch dagen efter paddla kajak till Cathedral Cove.

• 

• 

• 

• 

Jag har ofrivilligt blivit begåvad med att fylla år på nyårsafton, och Carina dagen före julafton. Så Leif och Carina hade hittat på en jättefin present till oss båda nämligen att gå på farmshow med fårklippning. Och show var det, i ett av momenten ingick en budgivning där publiken agerade köpare och utan att förstå varför stod jag plötsligt på scenen och hade köpt ett får. Jag har haft en liknade upplevelse tidigare där jag råkade hosta på årsmötet i båtklubben och den attacken slutade med att jag var ordförande i 2 år 😉 Men höjdpunkten här var att se fårhundar agera samt själva klippningen. Efter showen gick vi och hälsade på djuren för att sedan åka ned till Eat Street i Rotorua och käka lunch. Bamse hamburgare med lokalbryggd öl.
Till Nyårskvällen hade Carina och Leif varit hos lokala slaktaren och köpt entrecote som serverades grillad med klyftpotatis och färska citroner från trädgården mums.

På nyårsdagen var vi alla bjudna på grillfest hos värdparet Lynn och Julian Hughes som äger fastigheten Carina och Leif hyr av. Dom bjöd på en fantastisk middag gjord på egna produkter. Lammklotletter, egen korv, färskpotatis, rödbetssallad. Vilken generositet och vad roligt att få höra om deras historia där Lynn har släktband från Sverige och Julian Scotland. Dom har ju haft en stor gård med massor av biffdjur men sålt allt ihop och istället skaffat detta fantastiska ställe, men har lite djurhållning kvar i form av hästar och biffdjur. När kvällen var slut var vi överlyckliga över hur trevligt det varit samt vad gott det smakat. Äta nyupptagen färskpotatis i januari det är något att minnas det 🙂

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Vi åker mot Routora och passerar Nya Zeelands största insjö Lake Taupo vilken vidunderlig utsikt från en viewpoint. I Taupo stannar vi och shoppar lite och ser en rolig bilreg.

Väl framme hos Leif och Carina blir bjudna på fika av värdparet. Vilket fantastiskt ställe och så himla trevliga.

Vi blir guidade av Leif och Carina runt Routora. Sen lunch vid Lake Tarawera, mysigt ställe vid stranden.Vidare stopp vid en plats där man kan se Blue Lake och Green Lake samtidigt. Häftigt att två sjöar har olika färg och ligger så nära varandra det beror på mineralerna. The Green lake är Maorernas frizon .

Sen stopp vid Redwood skogen. Wow vilka maffiga träd ett hade en omkrets på 12 meter och höjd 72!

Nästa stopp Kuirau Park. En stor park det det puttrar och ryker av termisk aktivitet. Luktar inte sommaräng men häftigt att se, där tog vi ett fotbad.

Hemma igen drack vi bubbel och satte oss ute . När mörkret kom och stjärnorna såg jag en stjärnbild som heter Kölen (Carina på latin) som syns här på Södra stjärnhimlen. Halleluja😇

• 

• 

• 

• 

• 

Innan vi lämnade Wanganui gick vi in på I site ”visitor centre” som är en fantastisk tjänst som finns här nere. En slags statlig resebyrå som hjälper turister med allt. Vi ville vandra i Tongariro och behövde hjälp med bokningen, den vänliga tjejen som var från Holland och gift med en kiwi lämnade en del förslag där vi till slut fastnade för två nätter med upphämtning som skulle ske 05:30 nästa morgon. Vandringen Tongariro Alpine Crossing startar på en sida av vulkanen och slutar på en annan så man behöver transport båda vägarna och då är det lättast att ta in på en camp. När detta var klart frågade hon om jag var komfortabel med körningen, för om jag var det föreslog hon en lite mer krävande ”scenic” route till Tongariro national park vägen kallas Whanganui river road och att vi tog den ångrade vi inte. Förklaringen på frågan om körningen infann sig ganska snabbt då vägen är väldigt smal samt krokig med endast ett körfält på många ställen. Men oj vad vackert det var.

På morgonen idag blev vi hämtade och tyvärr var inte väderutsikterna dom bästa vulkanen låg i låga moln och skulle nog göra det hela dagen. Hur som helst vi knatade på och ibland var det inte mycket sikt, lite spooky att gå i blåst på en vulkankam med så begränsad sikt. Väl hemma igen hade vi gått närmare 2 mil totalt 31500 steg men vi är nöjda med dagen.

Trodde jag ja, efter 2 timmars vila vaknade duracellkaninen jag reser med igen och fick för sig att vi skulle ut och cyckla. Målet var Gollums pool han med samma frisyr som jag från Sagan om ringen mycket är ju inspelat här på NZ. Så den nyligen framplockade nedkylda ölen åkte raskt in i kylen igen för här skulle cyklas men det blev ju bra det med 🙂

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

•